Bästa sjukmedicinen. Varm nyponsoppa med dajmglass. När vaniljglassensmälten så mjuknar dajmkulorna till och lägger sig på botten, som en liten present när man nästan ätit upp. Goott, onyttigt och värmande för en svidande hals och frusen kropp. 

Det blev aldrig någon sväng förbi klubben igår kväll heller för att snacka kursupplägg med Tessan MEN, hon tar sig tiden att ta det med mig i nästa vecka i stället.

Tassa tittar frågande på mig "Om du endå är hemma, kan vi väl göra något skoj?" och efter att hon insett att det inte blir något övergår till blicken som säger "fyyyyy-faaaaaan, säger jag bara. Va tråkig du är, kärring" så rullar hon ihop brevid mig i soffan med bestämda kliv. "Får jag inte göra något kul, tänker jag bestämt markera med min kroppsvikt och djupa suckar att du suger, matte, suger". Sen tar det några minuter då ålar hon sig upp till ansiktet på en och pussar och kurrar och tycker att livet är allt bra häärligt när man får ha matte hemma i soffan och bara gooosa.

Åh, det gör ju så ont i mig att möta de där två hundögonen som glänsande fårgar om man inte skulle kunna få smaka lite av det där som luktar så gott i skålen. Åååh man VILL ju att hon ska få bli lite bortskämmd också.. Men det enda hon får äta är det där tråkiga allergifodret.. Hon äter det visserligen med god aptit men det där lilla extra. Körrbullar vid träning, en korvbit som ramlar från bänken eller som nu, resterna av vaniljglass. Nepp, inte ens en slick.. stackars min lilla sessa. Hoppas vi får orning och alla svar på den där jävla allergin så hon kan få någon slags lyx i vardagen.. I dagsläget är det dåligt med det. Födelsedagen, ja den firades ju med antibiotika till kvällsmaten..

Fick brev från Agria för alla kostader som varit nu den senaste månaden. 7000kr sammanlagt. Jävla tur man har en försäkring!

Nej, nu är det snyta näsan, nässpray, mer nyponsoppa och film som gäller!

I tisdags började jag få lite ont i halsen igår kom snoret och idag spänner och svider det i det mesta ovanför axlarna.. MEN, hellre nu än närmre/under jul! Jul som jag föresten kommer att fira med min älskade familj och släkt hemma på Öland. Fick ledigt i mellandagarna också vilket betyder att jag hinner träffa ALLA, även dem som ska på annat håll på julafton. Och, så har mamma, älskade mamma, bokat in oss på SPA! Som sagt, jag tar hellre den hära förkylningen nu, än längre fram.

Planeringen av mitt projektarbete på instruktörsutbildningen går framåt. Igår använde jag vår lilla lydnadsgrupp som försökskaniner på en liten allmänlydnadsbana som jag satt ihop och tänkt ha till mina kursare i januari. Ett par justeringar har gjorts och är jag rätt nöjd. Tur att jag har mina träningskamrater att träna på! I övrigt känner jag mig rätt redo att köra igång. Om hälsan tillåter åker jag förbi klubben ikväll för att träffa Tessan, läraren, för att diskutera hur jag ska lägga upp två olika alternativ. Vilket av dem jag ska köra på och vad jag ska skita i. Ska bli hemskt roligt dethär, ser fram emot 9/1!

Nu är det dags för halstablett, värktablett, nässpray och film i sängen!

Tänk att något så litet..

Kan bli så stort..

Min ögonsten blir hela 4 år idag! Jäääklar va tiden går fort. Det känns liksom som att det bara var något år sedan hon var en liten, fluffig och söt sak som bajsade på golvet och låg och sov varje natt på mattes mage. Nu, 4 år senare, har hon då inte slutat ligga i knät men hon bajsar inte inne, älskar att vara med på allt och lär mig så oootroligt mycket. Jag är så glad över att ha fått en hund som liksom älskar livet trotts allt motstånd med den djävulska skendräktigheten och alla hudproblem. Mattes ögonsten!

Tiden bara flyger iväg! Om 6-7 veckor är det julafton. Nu är det dags att börja planera lite, innan julstressen kommer. Belysningen på bakongen kommer upp nästa helg. Får bli när det finns tid liksom. Dessutom, tänkte jag ta mig ner till Kungens Kurva och köpa julklappar till alla söta små barn i släkten. Som sagt, innan julstressen.

Veterinären ringde igår och Tassas alla provsvar har kommit. Till en början vet vi ju att det är något i matväg som hon inte tål. Nu går hon på allergifoder och hon mår sååå mycket bättre! Huden i öronen är ljust beige igen och kliar inte. Tassarna låter hon vara, dom är lite rosa men inte som dom varit. Utslagen på bröst, mage och lår är helt borta och klådan är minimal. Antibiotikan är på väg att fasas ut och peppar peppar, så går det åt rätt håll.

I alla fall, proverna visade att hon är allergisk mot bok, vissa grässorter, mögelsvamp och kvalster. Gräs och bok är säsongsbetonat och troligtvis inte något hon regaerar på nu. Kvalster och mögel däremot.. Kvalster är ju lite svårt att komma undan, men nu när man vet om det är det ju lättare att göra något åt. Mögel är tydligen väldig känsligt. Vi kan ha gått förbi ett mögelhus för ett halvår sedan och det kan ligga kvar i kroppen nu.

Vi kommer att köra gång kvalstervaccinering kommer att köras igång först om 6-7veckor när vi gjort klart foderexperimenteringen. Sååå är det med den biten..

Idag efter jobbet mötte jag och Tassa upp Ellen och lilla Rufus. Lilla Rufus som inte längre är så liten, himmel vilken fluffig päls han fått. Han ser ut som en "riktig" terv i lite mindre format nu. Han är ju en riktigt terv så så konstigt är det ju inte. Ellen fick lära sig lite känsla och byten på Tassa, som inte hade något emot att få jobba lite. KUL att se sin hund jobba med någon annan. Hon äär ju för duktig min lilla allergidiamant. Lilla Rufus fick bekanta sig med lite olika hinder. Så cool, bara gör allt utan att fråga eller fundera. Bara kör på. En Tassa typ. Skit skoj!!

Nu, blir det en dusch sen sängen. Är helt slut!

Först vill jag skriva en rad om det som inledde nyheterna ikväll. Gaddafi är ju nu hittad och skjuten och det var ingen vacker film man visade under nyheterna. Förstabilden på Aftonbladet är inte heller särskillt trevlig. Bilder och filmer på en blodig kropp som släpas runt som en leksak. Jag förstår verklien att befolkningen som blivit lidande under Gaddafis tid. Men känner endå ett obehag av att se en blodig kropp på Aftonbladets hemsida.

Åter till mitt liv, eller våra liv här hemma i Vendelsö.

Frosten har kommit, hela förra veckan fick jag skrapa rutorna på bilen. Skittrisst!!!

Agilitykursen är slut och vi är nu ett litet glatt och härligt gäng som tränar lydnad varje tidagkväll. Känns riktigt bra att komma igång med lydnaden och faktiskt ha en liten hjälpgrupp, så det blir av!

Tassas klåda ökade under knappt ett dygn och tratten har nu varit på dygnet runt i 9 dygn. Knallröd bröstkorg och stora röda utslag på armbågar, insida av låren och hela magen. Skit tråkigt verkligen!! Var iväg hos vetrinären och köpte ett nytt foder där proteinderna är så söndermalda att hundar inte kan reaggera på det. Fick också med oss ett schampo mot klåda. Så nu har det varit bad varje kväll senaste tiden.. Peppar peppar men det har hjälpt. Hon är lite rosa i huden  och utslagen har blivit så mycke mindre så det går verkligen åt rätt håll. Nu håller vi bara tummarna för att det fortsätter. För att det inte ska finnas chans för några fuktextem också, så går fönen tills hunden är snustorr. Faktiskt så tycker hon att det är rätt skönt och ligger kvar och njuter riktigt av den ljumna blåsten.

Klicka på bilderna för att få dem större.

Innan det blev som det blev med alla utslag och skit var vi nere hos Annica Aller på lite träning. Det var länge sen vi var där så det var riktigt kul. Vi fick hjälp med blindbyten, jaakkosvängar, threadle och slalom. Tassa har haft en så jäkla dålig slalom och jag har lixom inte riktigt fått grepp om vad vi ska göra men nu ska vi verkligen nötanötanöta, bara köra fram och tillbaka och jag ska börja peppa först efter andra porten. Förhoppningsvis kommer hon komma in i en bättre takt och få ett muskelminne, i stället för tankeminne. Hon tänker mycket min lilla hund och när hon börjar tänka tappar hon rytmen och vi förlorar tid. Blindbyten fick vi verkligen kläm på och vi fick köra en rikt rolig bana medbyte efter varje hinder. Skitkul!

Lägenhetsombildningen blir i alla fall inte av. Bankerna har dragit sig tillbaka så nu kan vi nog bara drömma om den där ombildningen, sanning lär det inte bli..

Onsdag, torsdag fredag dennav ecka har jag fackutbildning. Roligt så klart, mycket glatt folk och myyycket info. Jag åker ju väldigt sällan buss och tunnelbana eftersom jag lätt kräks då. Ibland har man inte många andra val så jag pillar i mig mina åksjuketabletter och tar mina åksjuketuggumin och åker just buss och tunnelbana för att ta mig in till stan. Idag när jag skulle hem, DÖR mobilen PRECIS när jag kliver på bussen, så chauffören hinner inte se biljetten. Går av igen och springer mot biljettautomaten för att hinna få en biljett medans resterande i kön kliver på bussen. Då funkar INGA av mina kort att betala med. KAOS! Få springa ner på en våning på gullmarsplan och in på pressbyron för att köpa förköpsbiljetter. Upp igen och ser att både 806 och 807 har gått MEN precis då kommer en till 806 och Sanna kan åka hem nästa själv på hela bussen! Tur i oturen kallar man det. På dem två första bussarna hade jag med största sannorlikhet fått stå i gången, precis som 30 till.

Hemmahemma går ju bussen 2 gånger om dagen så man hinner få en lättare skräckkänsla i kroppen när det strular. Dessutom, köper man biljetten på bussen så man slipper lixom det problemet. Men å andra sidan så förstår jag att man inte kan ha samma pengahantering på stockholmsbussarna som Ölandsbussarna. Det är ju rätt smidigt med en smsbiljett.

Nu har jag inte så mycket mer att skriva om så nu får det följa lite bilder i stället.

Uppföljaren på Cujjo spelades in i vårt vardagsrum

Vi har plockar sjuuukt mycket svamp i år. Gula kantareller, trattkantareller, kruskantareller och svart trumpetsvamp. SJUUKT mycket svamp överallt, man lixom bara sätter sig och plockar. Kruskantareller som ska vara ovanliga, pyttsan heller!!

Ja det har då verkligen inte blivit mycket energi lagd på bloggen under sista tiden. Så nu är det väl dags för en uppdatering. 

Igår kväll var det avslutning för agilitykursen. Det har hänt såå mycket under dessa 5 veckor. Både förarna och deras hundar var i stort sett nybörjare vid starten. Ett fåtal av dem hade gått nybörjarkurs, dem andra hade övat på några rustahinder hemma i trädgården utan någon vetskap om vad agility var. Flertalet hinder hade många av hundarna aldrig provat på, så som alla kontaktfältshinder, platta tunneln, däcket, långhoppet och slalom. Då blir det ganska svårt, när man anmäler sig till en fortsättningskurs som handlar om att läsa sig handling i kombinationer och banor. Så, vi var väldigt stolta över dem alla igår kväll när vi byggde upp en hopp1- och en ag1bana och dem alla klarade sig igenom banan utan egentligen större problem. Det var slalomen som strulade för några och på några stället tappade dem kontakten men det var såå skoj att se vad dem lärt sig under bara 5 veckor. Men, vem tappar inte kontakten med sin hund på banan ibland??? Duktiga duktiga kursare!

Instruktörsutbildningen drog igång i fredags. Det var en jätte rolig och lärorik helg. Jag är inte mycket för att diskutera ämnen i grupp men med så mycket trevliga blivande instruktörer och två enastående lärare så var helgen super. Nästa träff är den 1/10, då är det dags för allmänlydnadspasset med egen hund. Det ska blir MYCKET intressant och se hur Tassa klara både kvarsittandet och plattsliggningen med bollstörning. Haha!

I övrigt händer inte så mycket.. Nu när kursen är slut tänkte jag frösöka komma igång lite mer seriöst med Tassas tärning. Jag har kommit med i en lydnadsgrupp som tänkt köra ett pass i veckan och så har jag planerat att maila Annika Aller om lite agilitylektioner framöver. Vi kör stenhårt igenom hösten. Sen kommer snön och då kan vi inte göra någonting..

Tassa stack ner nosen i ett jordgetingbo.. Vi fick båda två vfarsitt stick och fick gå hem och pyssla om oss. Tass stackarn hade gadden kvar i nosen när vi kom in. Nu är hon megasvullen. Bilden nedan tog ca 15 minuter efter sticket, nu är svullnaden ännu större.

Ett stycke svullen nos

Det gör vi inte om....

Igår kvll var här en trevlig kväll med gott sällskap, mat och spel. Ett spel som aldrig tog slut. Hade man inte behövt analysera alla svar så noggrannt kanske det gått lite snabbare men ja.. Karlar är ju karlar..

En liten Rufus var med till Tassas stora förtjusning och längtan efter ett hus blev ännu större. 6pers och 2 leksugna hundar i vår lilla tvåa, sen var det lixom fullt!

I "morse" vaknade jag av att telefonen ringde. Blev helpaff när jag tillslut fattade att det var en av mostrarna. Tittade på klockan när vi lagt på och såg att klockan var ju halv 11!! Halv 11, när sov ja så länge sist?!?! Halva dagen har ju gått vid den tiden. I alla fall.. Äldsta kusinen fyllde 20 för lite sedan och fick en upplevelse i present. Så vi drog på oss lite kläder och åkte ner till Årsta för att titta på när han fick köra några olika grävare och lastare. Nu har dem ju fått prova sådana maskiner i skolan men man kunde nästan tro att han inte gjort annat. Riktigt snyggt skötte han alla spakar och verkade ha stenkoll på skopan. När han körde lastare sa "stationsmannen" brevid till han som var vid vår staton - Du kan gå hem nu, han sköter ju det där bättre än dig! Så nog viste han vad han gjorde i den där stora maskinen!

En annan rätt rolig detalj som kanske inte alla la märke till var följande:

  Rosa foppor i det yrket. Undra vad facket/arbetsmiljöverket säger om det där?? Haha!

Roligt att få träffa släktingar utan att behöva åka så långt!! Den där hemlängtanväskan blir inte så tung efteråt.

Jodå, hundar kan dyka!

Det har varit riktigt skönt med helg!! Igår var vi först iväg till skogen och sjön dit vi mer än ofta går. Tassa badar som vanligt och Stefan motstår sällan  utan hoppar i han med. Härligt väder och lugn och ro. Sen när vi går hem ser Tassas svans aningen märklig ut men vi tänkte då att hon bara skulle vara trött eftersom hon simmat så mycket.. När vi kom hem hängde den där som en död del.. En leksakssvans som bara satt fastklistrad.. Jaahaapp.. Nu är det värme och vila som gäller tills svansen är rörlig igen! Min stackars lilla sessa!

Senare igår kväll åkte vi och hela familjen Jansson ut till Tyresö/Brevik för lite grottbesök. Så där åkte vi, en fin karavan med 5 bilar på rad och väckte förvåning hos de boende i närheten. En lugnt och öde område, inte var dem vana vid så många bilar på rad. I alla fall, grottan var tydligen något utöver det vanliga, säger dem som gick in. Själv höll jag mig lite på avstånd med en vilande Tassa iklädd sitt backontrack och njöt inte alls, som jag, av den fina utsikten. Hennes blickar sa mest saker i stil med "Kärring, koppla loss mig! Detta suuuuger.. Släpp mig, släpp mig, släpp miiiig..", hela kvällen. När vi sedan kommer tillbaka till  ska åka hem

så har jag helt plöttsiligt endast ett postitionsljus fram. Alltså inga halvljus heller.. Meeen som opelägare vet man, att man bör ha minst en lampa i handskfacket. I morde fick det bli en tur till biltema för en refill. Nu ligger där 4 st så nu borde jag klara mig någon månad till.

Idag har vi varit i skogen. 2½ timmar av skojsterräng genom snår, buskar och våtmark. Över berg och under fallna träd. Är man lagom mör i benen nu!!

Nu är det dags för sängen.. En helt ny vecka startar i morogn och vi har som plan att återuppta den där träningen vi kom igång så bra med innan semestern.